Vårdfokus nr 8, 2001-9
Accepterad metod i andra länder
I vårt grannland Norge tillåts numera sjuksköterskor att använda healing. Intresset inom professionen är stort. Vid den senaste kongressen för ICN, den internationella sjuksköterske-organisationen, i Köpenhamn fick healingsjuksköterskan David Rabinowitsch ha dubbla workshops – den första blev snabbt fulltecknad.
I USA, Australien och Storbritannien ger sjuksköterskor healing, liksom numera i Norge.

– Det är naturligt att sjuksköterskor är intresserade av healing, säger David Rabinowitsch. Många har sökt sig till yrket just för att de vill ge läkning och hela.

Med den ickereligiösa healingmetod som han utbildar i, kallad Healing Touch, får de ett redskap att ta till när den traditionella sjukvården inte räcker. Metoden stärker patientens självläkande förmåga, ungefär som meditation, och kan användas som ett komplement till den naturvetenskapliga vården, men också som friskvård. Healing är ett sätt att ta patienternas själsliga och andliga behov på allvar, menar han. Något som somatisk sjukvård ofta är mindre bra på.

Healing har en lång historia, välkänd i alla slags kulturer. Det är ingen slump att vi lätt associerar till religiösa helbrägdagörare, som inför sin extatiska församling botar sjuka med sina bara händer. Eller som healing beskrivs i Bibeln: »Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud.«

Ickereligiösa metoder
Men healing finns inte bara i vår kristna kultur utan har använts sedan urminnes tider över hela världen och används ännu av medicinmän och schamaner. I de flesta fall bygger healing på en religiös tro både hos healer och patient. Men det finns också ickereligiösa metoder. Gemensamt för metoderna är att de förutsätter att patienten tror på och har tillit till det healern står för och gör. Men lika viktigt är healerns grundtro att patienten har förmåga att hjälpa sig själv – bara han får lite stöd och vägledning.

Healern använder ofta symboler som en hjälp i läkeprocessen. För den religiösa healern är handpåläggningen en sådan symbol. Med sin hand på den sjuke, förmedlas guds kraft och den sjuke botas.

Att symboler spelar stor roll för helande vet vi även från modern svensk sjukvård. För många patienter är ett recept i handen den symbol som ger tro på bättring.

Även om healing förutsätter tro eller tilltro till en healer så behöver tron inte vara religiös. I dag har hälsotidningar artiklar om kristallhealing, reikihealing, healing med stenar, healing med kärlek och healing med musik. Också i dessa metoder använder man sig oftast av olika symboler för att hela – i några fall med stenar eller musik, i andra med beröring som i reikihealing.

Kärleken till patienten viktigast
Även om symbolen är betydelsefull är healerns känslomässiga engagemang eller kärlek till patienten viktigast. Healern måste drivas av en stark vilja att hjälpa patienten. Denna förutsättning är gemensam för alla healingmetoder. Healingen sägs fungera även om inte healern och patienten träffas utan kan förmedlas på distans på alltifrån några decimeter till flera mils avstånd genom exempelvis bön. Att distanshealing genom bön skulle fungera lika väl som när healern och patienten är i samma rum förklarar utövarna med att det som förmedlas är energier som är obundna i tid och rum.

Just healing genom bön skulle kunna vara ett sätt att möta patienters själsliga och andliga behov, menar professor Erwin Bischofberger vid Karolinska institutet utanför Stockholm. Genom sitt arbete med patienter i livets slutskede har han intresserat sig för andra metoder än rent medicinska för att lindra patienternas lidande.

I en artikel i Läkartidningen kritiserar han svensk sjukvård för att inte kunna möta patientens andliga behov och hänvisar till en nationell undersökning i USA. Den visade att 82 procent av befolkningen tror på bönens helande kraft. Hela 64 procent ansåg att läkare borde läsa böner med patienter som ber om det.

Men healing eller läkning kan också förmedlas på andra sätt än genom bön och handgriplig behandling. Även rätt miljö kan hela. Det menar forskare i USA.

En Internetsökning bland internationella forskningsprojekt om healing ger många träffar, bland annat i amerikanska Nashville i Tennesse. Där har ett forskarlag byggt upp nya patientrum efter en rad moderna vetenskapliga studier. Syftet är att skapa en miljö där patientens självläkande förmåga stimuleras, genom att miljön kan anpassas efter hennes individuella behov. Rummen är ljusa, med mycket dagsljus. Patienten ska helst se natur, gärna vatten, få höra sin älsklingsmusik och, inte minst, hon ska ha stort inflytande över både sin omgivning och sin behandling.

I grunden är det precis Florence Nightingales tankar, menar forskarlaget på sin hemsida. Det är lätt att hitta paralleller i hennes bok Anteckningar om sjukvård:

»Direkt solljus, inte bara dagsljus, är nödvändigt för snabbt tillfrisknande... möjligheten att se ut genom ett fönster, i stället för att titta in i en död vägg, de ljusa färgerna från blommor, att kunna läsa i sängen med ljuset från ett fönster vid huvudgärden/.../är nära nog det viktigaste för deras tillfrisknande.«

Möta patienten där hon är
Med denna beskrivning kan healing sägas vara ett sätt att möta patienten där hon är; socialt och kulturellt för att nå henne själsligt och andligt för att stimulera läkeprocessen. Hur viktigt det är visar en annan studie om healing från Zimbabwe i Afrika. Den visar att Shonafolket valde healers framför västerländska läkare just för att de blev bemötta som individer.

Shonafolket är övertygat om att händelser i vardagslivet som att de skiljt sig, att mamma dött, eller att de förlorat arbetet är orsaken till att de drabbas av olycka och sjukdom. Healern utgår från samma tankar som de själva. Enligt studien frågade alltid healern patienterna hur deras hem- och arbetsliv var och bad dem beskriva vilka upplevelser eller händelser som de ansåg hade gjort dem sjuka innan han föreslog behandling. Den västerländske läkaren däremot frågade inte patienterna om deras sociala liv. Han bad dem bara peka på det onda stället.

I studien konstateras att det var healerns respekt för Shonafolkets egen begreppsvärld som var anledningen till att lågutbildade såväl som högutbildade föredrog healers framför västerländska läkare för långvariga sjukdomar. 


Referenser:
Netdoktor.se Är healing ett komplement i vården? 21 augusti 2001
Läkartidningen volym 97 nr 51–52, 2000 Människans
eftersatta sida, Erwin Bischofberger.
Pro Sana nr 1, 2001 Bara placebo
Healing i Bibeln Luk 7:22, Jes 35:5, Matt 9:18, Mark 7:37
Alternative therapy 1, Contributions from the nordic countries,
Helle Johannessen, med flera
Traditional healers and the Shonapatient G Chavunduka
Hälsa nr 7–8, 1997, Hälsa 9, 1998
Healing Touch, A resource for health care professionals,
Dorothea Hover Kramer
Diskutera? Klicka här för att komma till Vårdfokus Facebooksida.
Publiceringsdatum
2001-09-03
Skrivet av
Pia Carlson